Årskrönika 2009 - Uppståndelsen, Del II - Försäsongen
100102
Det är inte helt entydigt när en säsong egentligen börjar. För mig personligen börjar den när den föregående tar slut. Och 2008 tog säsongen slut på ett mycket traumatiskt sätt.
Smärtan var fruktansvärd att bära efter nederlaget borta mot Häcken i den 26:e omgången. Med knappa tio minuter kvar (inklusive tilläggstid) ledde vi med 3-1 och hade fullständig kontroll på matchen. Vi fick dessutom straff då Mattias Östberg fällde Ricardo Santos. Inte nog med detta. Östberg fick rött kort eftersom Santos hade öppet målläge.
Läget att äntligen ta en trepoängare på Rambergsvallen var alltså det bästa tänkbara, men Ricardo Santos sköt straffen över och Häcken kunde sedermera vända matchen till seger efter att Jonas Henriksson fastställt segerresultatet till 4-3 via straffspark på övertid.
Man var tvungen att försöka förtränga smärtan eftersom vi fortfarande hade en bra chans på Allsvenskan. Men att klara av en sådan situation är den svårast tänkbara. Våra spelare klarade inte av det och vi åkte på en ny förlust, hemma mot Qviding 0-2. Hoppet kom tillbaka efter 2-1 borta mot Enköping, men släcktes definitivt efter förlusten hemma mot Brommapojkarna (0-2) i den näst sista omgången.
All smärta från Rambergsvallen kom sedan retroaktivt vilket föranledde en fruktansvärt hemsk vinter. Mörkrets årstid blev ännu mörkare med de horribla arenakraven som kom som en chock. Om "vanligt folk" hade fått veta något i tid för att motverka detta så hade det kunna hindras, men nu får vi leva med det.
För att kunna gå vidare fanns det dock bara en väg - att se framåt. Att vi skulle gå upp i Allsvenskan nästa säsong och arenakraven, ja de skulle vi se till att klara av. Något annat fanns inte. Det var en förutsättning för att orka gå vidare.
Eftersom vi missade tåget till Allsvenskan lämnade Peter Swärdh för Mjällby. Olyckligt nog sipprade övergången ut från mjällbyhåll redan innan vi mötte Häcken och skapade oro. Men vem vet, kanske Peter hade lämnat ändå? Sociala själ var nog främsta orsaken till en flytt då Swärdh med fru har ett hus nära Mjällby. Peter Gerhardsson var aktuell men eftersom Häcken tog steget upp till storserien var denna klubb mer attraktiv. Valet föll till slut på Daniel Wiklund som tidigare varit tränare på division II-nivå som högst. Det var alltså ett oprövat kort i dessa sammanhang men han var väl skolad. Magnus Haglund har lyckats fantastiskt bra som oprövat kort i Elfsborg. Kunde månne också Wiklund vara ett fynd?
Rädsla fanns för att flera spelare skulle lämna föreningen. Skulle de våra orka ladda om efter att ha fallit knappt de två senaste åren? Allt eftersom förlängdes kontrakten med allt fler spelare. Jesper Arvidsson såg länge ut att försvinna men också han blev kvar.
När det blev dags för Östgöta Innefotboll Cup i Motala, såg man att vi låg längre fram än året innan vid samma tidpunkt. Det kan tänkas märkligt att kunde skönja något ur ett inomhusspel, men jag tyckte mig kunna se redan där ett säkert uppträdande och fler unga spelare som kunde bli att räkna med.
Den ende ordinarie spelaren som lämnade var Ricardo Santos (den ende som lagledningen egentligen ville behålla). Självklart saknade man hans 12 mål, men faktum var att brassen endast gjorde två mål på sina elva sista framträdanden i Superettan. Målen hade stigit honom åt huvudet och han trodde sig ha större stjärnstatus än någon annan. Därmed kändes inte förlusten av brassen svår. 22-åringen har dock mognat i Jönköping och framförallt i Kalmar FF. Sex mål på fjorton allsvenska framträdanden under säsongen är naturligtvis ett mycket bra facit.
Blaise Mbemba och Alexander Zaim medverkade också i en hel del matcher under 2008, men ofta som inhoppare. Mats Haglund spelade flitigt under våren, men blev skadad och spelade inte under de 14 sista omgångarna. Martin Ekström, Viktor Niklasson och Mikael Karlsson medverkade inte alls i Superettan. De två sistnämnda var skadade under säsongen och Mikael Karlsson återvände till Dalarna under sommaren.
Förluster:
Ricardo Santos (27 matcher i SE, 2 inbytta, 12 mål), Jönköpings Södra IF
Blaise Mbemba (26 m, 20 inbytta, 1 mål), klubb oklart
Alexander Zaim (25 m, 10 inbytta), Landskrona BoIS
Mats Haglund (14 m, 8 inbytta, 1 mål), FK Linköping
Martin Ekström (0), FK Linköping (lån)
Viktor Niklasson (0), Oskarshamns AIK
Mikael Karlsson (0) - försvann sommaren 2008 till Ludvika FK
På plussidan hade Viktor Prodell blivit klar redan under sommaren 2008 (men spelklar först till säsongen 2009). Det var en kille som jag hade hört många lovord om innan det var dags att se honom i aktion. Alberis da Silva var en mittback från FC Norrköping, men som verifierat sin styrka genom division I-spel med Motala AIF under hösten. Daniel Swärd var en talangfull spelare från division IV och i mars blev det klart att Robert Walker från Örebro SK skulle förstärka anfallet. Från tipselitgruppen flyttades 18-årige Anton Tinnerholm och 19-årige Emil Herge upp.
Nyförvärv:
Alberis da Silva, Motala AIF
Viktor Prodell, Eskilstuna City FK
Daniel Swärd, Ljungsbro FF
Robert Walker, Örebro SK (lån)
Anton Tinnerholm, uppflyttad från tipselit
Emil Herge, uppflyttad från tipselit
Träningsmatcher
Smedby AIS - ÅFF 0-3
Träningsmässigt låg laget längre fram än under förgående år vilket märktes vid årets första träningsmatch på konstgräset i Norrköping. Division II-laget Smedby slogs tillbaka med 3-0. Haris Radetinac prickade in 1-0 efter frispelning av Kristian Bergström. Pontus Karlssons inspel styrde en hemmaspelare in och Daniel Hallingström fastställde slutresultatet till 3-0 efter frispark från Jesper Arvidsson. Viktor Prodell debuterade och visade att han skulle bli en fin tillgång. Anton Tinnerholm och Emil Herge stod också upp på ett fint sätt. Det kändes verkligen som om fotbollsgymnasiet äntligen skulle bära frukt.
Kalmar FF - ÅFF 1-1
Om det såg bra ut efter första träningsmatchen, så fick man hejda sig lite efter den andra. Eller som Andreas Thomsson sade efter matchen: "Det kanske är bra att vi inte vann så att vi står med fötterna på jorden". Vi ledde nämligen med 1-0 borta mot regerande mästarlaget Kalmar FF. Pontus Karlsson nickade in ledningsbollen på Viktor Prodells perfekta inlägg, men till slut kunde KFF kvittera efter ett lyckoskott från Daryl Smylie. Stundtals rullade vi ut Kalmar som vilket annat superettanlag som helst, men framförallt var försvaret betongsäkert - KFF spelade inte till sig en enda riktigt het chans, förutom slumpmålet då.
IK Sleipner - ÅFF 1-1
Vi kom ner på jorden efter 1-1 borta mot division I-laget Sleipner. Överraskande var det dock inte då vi har haft problem med IKS genom åren. Vårt lag var också reservbetonat. Målet gjordes av en provspelande amerikan, Chukwudi Chijindu, men någon övergång var inte aktuell. Daniel Swärd debuterande och man såg därmed att det fanns fler unga lovande spelare som knackade på dörren till A-laget.
Vasalunds IF - ÅFF 3-1
I match nummer fyra stötte vi på en seriekonkurrent i form av nykomlingen Vasalund. Matchen gick på Skytteholms B-plan där snön stundtals vräkte ned. På A-plan spelade samtidigt AIK mot Assyriska. Det var inte utan att tankarna dök upp hur det kunde vara när vi skulle möta Vasalund i seriespelet på A-plan i den näst sista omgången... Förhoppningsvis skulle vi ha ett riktigt bra läge då... Men det var långt dit och många hinder som skulle betvingas innan vi äntligen skulle nå Allsvenskan.
Vi fick en smakstart då Pontus Karlsson förvaltade Kristian Bergströms passning på bästa sätt. Özgur Yasar (2 mål) och Kennedy Igboananike såg dock till att hemmalaget vände till seger 3-1. Trots förlusten skapade vi många mållägen i andra halvlek, då nykomlingen visade sin brist i försvaret, men oroande var förstås den nonchalanta inställningen i första halvlek.
Syrianska FC - ÅFF 3-2
Det blev förlust mot ytterligare en seriekonkurrent och nykomling då Syrianska vann i Södertälje med 3-2. Det höll på att sluta riktigt illa efter en svag insats. Michael Mensah, Dennis Velic och Semir Mete gav nämligen Syrianska ledningen med 3-0. Tack vare en stark slutforcering kunde vi nästan komma ifatt i slutet. Erik Moberg nickade in en hörna från Kristian "Pligg" Bergström och Pligg spelade även fram när Daniel Swärd debutmålade. Alberis da Silva debuterade, men låg långt efter med träningen.
Motala AIF - ÅFF 0-6
Efter två raka förluster mot nykomlingar ville vi ha ett positivt besked mot division I-laget Motala AIF. Och det fick vi verkligen då MAIF slogs tillbaka med hela 6-0! Pontus Karlsson hade lekstuga och svarade för tre fullträffar. Ett av målen var en riktig pärla som aspirerar i hög grad som årets mål - ett välriktat hårt skott rakt upp i krysset. En snarlik repris svarade sedan Emil Herge för när han gjorde sitt första A-lagsmål med en riktig praktträff upp i krysset. Också Bruno Marinho och Viktor Prodell gjorde sina första mål i rätt tröja. Även om de vitsvarta tappade fokus allt eftersom bollarna trillade in, visade de våra upp ett spel som betydligt bättre lag hade haft svårt att stå emot och att få göra många mål bådade gott inför framtiden.
Assyriska FF - ÅFF 1-1
I den sjunde matchen väntade ett prestigeladdat möte med en förmodad toppkonkurrent. Matchen infriade förväntningarna och var till och med av högre kvalitet och fart än väntat. Assyriska började bäst men efter deras ledningsmål i mitten på första halvlek, inslaget av Stefan Batan, tog vi över matchen totalt och skapade massor av chanser. Lånet från Örebro SK, Robert Walker, gjorde enda målet, men missade också flera bra lägen. Och flera missar skulle det bli... Oscar Möller gjorde årsdebut efter sina knäproblem och spelade fram till målet.
IF Sylvia - ÅFF 1-1
1-1 blev resultatet även i Norrköping, mot division I-laget Sylvia. Precis som mot Sleipner hade vi en reservbetonad startelva. Därmed kunde vi inte riktigt stå emot hemmalaget. När flera av de ordinarie byttes in mot slutet av matchen tog vi över helt och Robert Walker kvitterade efter fint inlägg från Daniel Lundqvist. Örebroförvärvet gjorde alltså mål för andra matchen i rad.
Örebro SK - ÅFF 1-0
Just Örebro mötte vi sedan. Det var helt okej att sitta (ja, under en träningsmatch kan jag sitta...) på läktaren på Behrn Arena under den första halvtimmen. Denna period är nämligen den bästa jag har sett mitt kära ÅFF i en träningsmatch. ÖSK-spelarna fick knappt låna bollen och spelet förlades nästan uteslutande till Örebros planhalva. Trots övertaget var de riktigt heta målchanserna få. Örebro kom sedan bättre in i matchen men tog inte över. Matchens enda mål föll på en snöplig straff som Kim Olsen prickade in strax före paus. Kristian Bergström var närmast en kvittering med en frispark i ribban.
IFK Norrköping - ÅFF 2-0
Under träningslägret i Turkiet spelades en träningsmatch mot seriekonkurrenten IFK Norrköping. Dessvärre underpresterade de våra och förlustsiffrorna skrevs till 0-2 efter att Magnus Samuelsson och Daniel Bamberg gjort målen redan i matchinledningen.
Efter några fina insatser blev matchen mot Norrköping en väckarklocka att allt inte löser sig av sig självt. Träningsmatcher är alltid träningsmatcher. De spelare som har varit med ett tag har lite svårare att tända till vid träningsmatcher på samma sätt som när det gäller spel om poäng. De yngre har tändvätskan man inte riktigt tryggheten att hantera den, speciellt inte då de nya spelarna är många i samma match. När det dock är möten mot bättre lag som Kalmar och Örebro då tänder de äldre till och drar med sig de yngre. Träningsmatcherna visade på en bredare trupp än tidigare och att kapaciteten fanns i laget för att vi äntligen skulle ta steget upp i Allsvenskan igen!
Fortsättning följer i del III - Vårsäsongen